Reportage Feature Porträtt
EO
Erik Olkiewicz - Frilansreporter.se

 

100 000 personer kallas varje år till domstol för att vittna i brottmål. Men rädslan för hot gör att allt fler drar sig för att ställa upp.
Jag följde Carl Olsson när han vittnade i tingsrätten i ett misshandelsmål.

Carl Olsson, 22 år, reser sig från sin plats längst bak i Stockholms tingsrätt och sätter sig i vittnesbåset. Det är andra gången han besöker en tingsrätt. Förra gången hade en kompis i hemstaden Mora blivit skuren över halsen med en yxa.

Inför den här rättegången är han lite nervös.

Det är ingen tvekan om att han ska vittna, ”annars funkar inte den här apparaten”, men han är orolig för att advokaterna ska använda konstiga termer och förvränga det han säger. Och han gillar inte att ha allas ögon på sig.

– Ungefär som att börja på ett nytt jobb, säger han före rättegången.

Har du blivit hotad?
– Nej, och jag misstänker att han som är åtalad vill få det här ur världen. Skulle han hota vittnena skulle han få än värre påföljd. Så skulle jag tänka om jag var han.

Så du är inte rädd för hot?
– Nej, det är en så liten rättegång. Det hade varit värre om det var mot ett kriminellt nätverk. Jag kan tänka mig att det inte är lika roligt att vittna mot Hells Angels.

Men du vill inte ställa upp på bild?
– Det har inget med hot att göra. Jag tycker bara inte om att alla hemma i Mora ska undra varför man är med i tidningen.

Carl ser sig om i rättssalen. Det är inga åhörare i lokalen utöver Rickys 19-åriga sambo Hanna och den anklagades familj.

På hans vänstra sida sitter kompisen Ricky Södersten, 23, Rickys advokat och åklagaren. På hans högra sida sitter killen som är misstänkt för att ha misshandlat Ricky – en reslig 20-årig grabb i ljusblå munkjacka. Han uttalar sig bara en gång under rättegången och det för att korrigera rättens ordförande om vilken gymnasieskola han gick i.

Bredvid den anklagade sitter försvarsadvokaten, en man i mörk kostym. Åklagaren vänder sig till Carl.

– Carl, då vill jag att du berättar vad som hände den här kvällen.

Carl berättar om festen i radhuset, om hur Ricky och han såg en kille gräva i deras jackor, om hur killarna på festen misshandlade Ricky, och att en kille, som var längre än alla andra, var drivande.

Carl ser på alla som om han höll ett föredrag i skolan. När han möter den anklagades blick händer – ingenting. Inga aggressioner, inga konstiga blickar.

Men Carl har problem med sitt vittnesmål. Han talar osammanhängande, minnesluckorna är många, det var trots allt två år sedan det hände.

– Carl, du säger att det var flera personer som slog, säger åklagaren.
– Två slog nog, sedan var det flera som höll i. Sedan tryckte de upp honom mot väggen.
– Var det två eller tio slag?
– Snarare femton.

Nämndemännen antecknar tyst och en av dem döljer en gäspning i handen. Luften i salen är dålig.

Det är försvarsadvokatens tur och han försöker gång på gång punktera det Carl har sagt. Till slut säger han:
– Om man ska sammanfatta det du har sagt så är det att du inte minns särskilt mycket.
– Ja, jag kan inte minnas exakt.
– Inga ytterligare frågor.

Förhören är över. Pläderingarna är över. Rätten ska fatta sitt beslut och alla utom nämndemännen ombeds vänta i korridoren. Sedan går det snabbt.
Rättens ordförande säger: ”Det är inte ställt inom rimligt tvivel att den åtalade utförde brottet. Åtalet ogillas. Tack för i dag”.

På trappan utanför säger Carl att det känns bra att rättegången är över.
– Man vill inte peka ut någon om man inte är helt säker. På så sätt har den åtalade alltid en fördel.

Liten risk för att utsättas för hot
Risken att som vittne bli utsatt för hot är liten – om du inte själv är kriminell.
Övergrepp i rättssak är att med våld eller hot om våld försöka hindra någon från att anmäla ett brott eller vittna eller angripa någon för att ha gjort det.

Enligt Brottsförebyggandet rådet, Brå, lagfördes 74 personer för övergrepp i rättssak 1995, 2004 var motsvarande siffra 348. Mörkertalet anses dock vara stort.

Sätten hoten framförs på varierar. Från telefonterror till de kriminella nätverkens subtila hot – att en man i t-shirt med ett mc-gängs emblem säger: ”Vi vet att din dotter går i klass 4a”.

Hur rädd bör man vara för att vittna?
– Risken att tillfällighetsvittnen blir utsatta för hot är väldigt liten, säger Gunnar Adell, vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö.
– Om man däremot tillhör en kriminell krets ökar risken kraftigt.

Varför ökar hot mot vittnen?
– Grova brott ökar generellt och människor respekterar inte rättsväsendet som de gjorde förr.

Tror du att kriminella anser att det är riskfritt att hota vittnen?
– Nej, för riskfritt är det inte. Däremot tror jag spärrarna inte är så höga som de var för tio, tjugo år sedan.

Vad ska man göra om man blir hotad?
– Då ska du anmäla det till polisen. Om du bara känner oro bör du kanske diskutera dina farhågor med någon på en brottsofferjour, en polis eller en åklagare.

Erik Olkiewicz
Eriks kommentar
“Jag är oerhört intresserad av rättsfrågor. Eftersom jag själv har vittnat i en rättegång så var det här reportaget extra spännande.”
Artikeln publicerades i Ica Kuriren
Foto: Nils Petter Nilsson
Intresserad av att anlita mig som journalist?
Ring 070-779 35 46 eller maila
7 frågor om att vittna
1. Är jag skyldig att vittna?
Ja, att vittna är en samhällsplikt. Om du inte kommer kan rättegången få ställas in. Detta innebär dock inte att den inte blir av, utan du och alla andra berörda blir kallade på nytt.

2. Vad händer om jag inte dyker upp?
Du kan bli skyldig att betala vite eller riskerar att hämtas av polisen. Får du förhinder ska du genast meddela domstolen. Giltiga ursäkter är till exempel avbrott i allmänna kommunikationer och plötslig sjukdom. Arbete eller semester är inte giltig ursäkt.

3. Vad händer om jag ljuger?
Den som vittnar under ed och talar osanning kan straffas för mened.

4. Kan jag vittna över telefon?
Ja. Domstolen kan i vissa fall besluta att ett vittne får höras per telefon i stället för att inställa sig personligen.

5. Vad händer om jag inte vågar?
Om du är rädd för någon, till exempel den åtalade i ett brottmål, bör du kontakta domstolen. Domstolen kan bestämma att den person du är rädd för inte får vara närvarande under förhöret.

6. Jag är inte van att tala inför publik, tänk om jag stammar?
Det gör inget om du stammar eller kommer av dig. Alla förstår att du är nervös och kan behöva tid att tänka efter. Huvudsaken är att det du säger är sant och att du verkligen berättar allt du vet.

7. Får jag ersättning för kostnader jag har haft?
Ja. Som vittne har du rätt till ersättning för resan till domstolen, eventuella kostnader för uppehälle och förlorad arbetsinkomst.